Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 285. *Ur Dumboms leverne. Av Johan Henrik Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som auktor1 skrev han kors och tvärs,
höll tal i Gränna, tal i Trosa.
Om någon gång hans vers var prosa,
så var hans prosa aldrig vers.
I stilen var han älskare
utav det tydliga och lätta,
»ty», sade han, och det med rätta,
»ju simplare, ju enklare».
På sina resor han förnam,
hur väl Försynens nåd reglerat,
som floder överallt placerat,
där stora städer stryka fram.
Också — om ej hans dagbok ljuger —
skall på gä,stgivargårdarna
i Småland ätas mycket bra,
ifall man matsäck har, som duger.
God kunskap salig Dumbom hade
om både människor och djur,
och märkligt var det, som han sade
en gång om kräftornas natur.
Hans ögon syntes tårar pressa,
då de i kitteln sprattlade.
»Nej, ingen dör så grymt som dessa»,
skrek han, »ty de dö levande.»
Teologien höll han på
i trettio år med vid sin pipa
men kunde aldrig rätt begripa,
vad ingen mänska kan förstå.
I politiken var hans tro —
vad ingen bonde plär förgäta —
1 Författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
