Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 311. Är Sverige ett framtidsland? För Läseboken av Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marker, vilka från Ströms vattudal sträcka sig bortåt tre
mil söderut och en mil på bredden. När duktiga
jordbrukare en gång erövrat detta land åt plogen, beräknas
det kunna föda ej mindre än 10,000 kor eller ungefär en
tredjedel av hela Jämtlands nuvarande kreatursstock.
»Lyckligt det folk, som har så mycket ogjort!» utbras,t
vid anblicken av dessa milsvida myrar en dansk
jordbrukare, som nyligen besökte Hallviken.
Skåne kallas ju sedan gammalt »Sveriges kornbod». Vem
vet, om man icke en gång i kommande tider får anled*
ning att giva Norrland namnet »Sveriges foderlada».
Att jordbruket går framåt i vårt land visar sig
emellertid ej blott i ökning av åkerjordens omfång. Man har också
lärt sig att sköta jorden allt bättre och således draga
större inkomst av den. För detta ha vi framförallt att
tacka införandet av två nyheter under de senaste
årtiondena, nämligen växelbruk och täckdikning. Växelbruket
grundar sig på erfarenheter, som man vunnit vid en
vetenskaplig undersökning om vad för slags näring växterna
behöva. Det har nämligen visat sig, att olika slags växter
suga olika näringsämnen ur jorden. Därför kan samma
jord utan att tröttna år efter år bära rika skördar av olika
slag, så att t. ex. råg eller vete efterträdes av klöver och
timotej, dessa av vårsäd, denna åter av ärtväxter och dessa
slutligen av rotfrukter. Genom en sådan omvä,xling suga
de olika växterna ej ut jorden för varandra.
Naturligtvis måste jorden, för att icke slutligen utarmas och förlora
växtkraften, rikligt gödslas och även i övrigt skötas,
men tack vare växelbruket kan man nu ständigt draga
nytta av nästan h:la landets åkerjord och behöver icke
som i den gamla goda tiden låta en tredjedel, ja, hälften
därav ligga i träde.
Även täckdikning ens införande är en frukt av
vetenskapsmännens undersökningar. De djupa täckdikena
medföra, att luften lättare kan tränga ned i jorden.
Därigenom blir denna mera lucker, växterna lockas att sänka
sina rötter djupare ned, de få mera näring och lida, mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
