Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 316. Esaias Tegnér. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde få se honom lysa upp. En oro av särskilt slag tryckte
honom därjämte: han hade fattat kärlek till yngsta dottern
i huset, Anna, och visste, att hon älskade honom tillbaka,
men han såg inga utsikter att kunna gifta sig på länge.
Emellertid ljusnade det småningom för honom. Han
blev lärare vid universitetet i Lund och kunde då sätta
eget bo. 1806 stod bröllopet på Rämen, och glada och
lyckliga reste de unga makarna så till sitt hem i Lund.
Ifrån denna tid sker en stor förändring i Tegnérs lynne.
»Den snillrike grubblaren var snart i sitt hem den
älskvärdaste- värd, i alla kretsar en efterlängtad gäst för sitt
spelande skämt, sin ljungande kvickhet, sina blixtrande
infall», säger en av hans levnadstecknare.
Men snart kommo allvarstider för det svenska folket. Man
hade redan länge legat i fejd med Napoleon, och i februari
1808 förklarade även Danmark och Ryssland krig.
I Skåne lever man nu i ett halvt belägringstillstånd. Den
svenska arméns högkvarter är förlagt till Lund, och där hör
man talas om hur danska regementen samlas vid Helsingör.
Dagligen väntar man, att fienden skall gå över Sundet, ty
kölden är mycket skarp. Konungen pålägger den ena
krigsgärden efter den andra, och då det ej finns tillräckligt med
övade trupper, utskrives ett lantvärn av landets ogifta män
mellan 18 och 25 år. Från plog och harv, från verkstad
och bod strömma de unga till för att ställa sig under fanorna.
Allt detta hör och ser Tegnér, och gripen av ögonblickets
allvar och hänförelse skriver han sin stolta dikt »Krigssång
för skånska lantvärnet». I eldiga strofer skildrar han, hur
krigets stormar närma sig de fredliga bygderna, och han
uppmanar sitt folk till kamp för hem och härd. Tegnérs
poetiska begåvning var redan förut känd, och mången hade
i honom anat en blivande stor skald, men det var först nu,
när hela hans väsen fylldes av en enda stor känsla, som hans
diktning blev mäktig nog att rycka människorna med sig.
»Som en stormklocka ljöd denna dikt i alla fosterländska bröst.»
Den segerdröm Tegnér givit uttryck åt i sin »Krigssång»
blev aldrig verklighet. Till följd av dålig föda och
utrustning dukade lantvärnet under för sjukdomar, och slag i slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
