Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 316. Esaias Tegnér. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Naturligtvis ska de till Tegnérens och ropa vivat1», sade
man. Och starka ljödo leveropen, när Tegnér trädde fram till
fönstret eller ut på trappan och talade till sina unga vänner.
En gång hände det, efter det professorerna beslutit sig för att
icke mottaga de vanliga maj gratul ation erna och rektor
avlyst leveropen, att studenterna ändå samlades utanför
Tegnérs hem och hurrade för honom, men Tegnér blev sittande
War vid arbetet. Det kunde studenterna ej bära, utan en
av dem gick fram till fönstret, knackade på rutan och
viskade tjuvpojksaktigt: »Var inte rädd för rektor utan kom
ut till oss!» Då kunde Tegnér ej längre stå emot.
Tegnér var nu inte längre den tyste och förläste studenten
från fordom. På hur många glada bjudningar både i Lund
och på de stora godsen var inte han med som den mest
firade gästen! Dikter av olika slag, för det mesta kvicka
och skämtsamma, strödde han omkring sig, och det fanns
knappast någon ung dam i skaldens sällskapskrets, som ej
ägde några verser av honom i sitt album.
Allra bäst trivdes Tegnér i klubben Härbärget, som
bildats av honom själv samt en del kamrater och
umgängesvänner. Här kunde han känna sig alldeles fri och ogenerad,
här politiserades det, här berättades historier och anekdoter
och skämtades öppet om allting. Ej sällan läste Tegnér upp
någon dikt, riktad mot en litterär motståndare. Tonen
i sällskapet blev emellertid stundom mindre fin, och ofta
hände det, att Tegnérs yttranden, burna vidare av skvallret
och kanske ofta vanställda, väckte anstöt i staden. Men låta
bli att hålla av honom kunde man ej.
Det var emellertid ingalunda blott solljus över Tegnérs
liv. Den präktiga och kloka fru Anna hade ytterst svårt
att få inkomster och utgifter att gå ihop, ty barnskaran
hade vuxit, och professorslönen var ej stor. De ekonomiska
bekymren tyngde Tegnér rätt mycket, och häri har man
kanske att se en av orsakerna till att han år 1824 mottog
kallelsen att bliva biskop i Växjö stift.
Skilsmässan från Lund, studenterna och lundaborna
kändes mycket svår för skalden. »Det känns, som om man över-
1 Leve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
