Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 325. Viktor Rydberg. Av Marie Louise Gagner - 326. Ur Viktor Rydbergs författarskap - *Träsnittet i psalmboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fanns några människor, som Rydberg avskydde och föraktade,
så var det sådana, som plågade de värnlösa djuren. Mot
dem var han obarmhärtigt sträng.
När Rydberg efter en kort sjukdom avled den 21 september
1895 på sitt kära Ekeliden, stod hela Sveriges folk
sörjande vid hans bår. Ungdomen kände förlusten starkast och
djupast.
»Lägg på mina läppar de ord, som främja mandom, heder
och godhet hos mitt folk och låta evighetsbilder hägra på
dess väg mot målet bakom årtusendena!» Så bad en gång
Viktor Rydberg. Endast en sådan skald är värdig att vara
ungdomens ledare.
Marie Louise Gagner.
326. Ur Viktor Rydbergs författarskap.
Träsnittet i psalmboken.
Jag hade min första psalmbok fått,
en prydlig med silverspänne,
och sprang en söndag — jag minns den gott —
så glad till kyrkan med henne.
Jag minns den dagen,
hur gatan sken
av vårdagg tvagen
så blank och ren,
hur frisk och grön
vid hemmets vägg
stod blommande skön
syren och hägg.
O, vad fägring, doft och ljus!
Himlen log,
folket drog
högtidsklätt till Herrens hus.
Se, kyrkotornets gyllene kors,
det flammar av solens lågor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
