Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 331. Verner von Heidenstam. Av Marie Louise Gagner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Birgittas make, och som efter honom blev kallad
Ulvsham-mar. Sedermera förändrades namnet till Olshammar. Norr
om boningshuset lät Birgitta uppföra en träkyrka, som ännu,
fastän ombyggd, står kvar; och utanför den ligger, berättar
Heidenstam, »än i dag den sten, av vilken den stränga frun
betjänade sig, då hon steg till häst». Så levande stod hon
för folket däromkring, särskilt de gamla, att de talade om
henne, som om hon nyss bott och verkat bland dem, och
många voro de sägner, som berättades om henne. Verner
von Heidenstam älskade att höra förtäljas om henne,
allrahelst på aftonen, när han satt framför brasan.
Olshammar låg utomordentligt vackert alldeles nere vid
Vättern, och Tivedens skogar sträckte sig ända fram till
herrgården..
»Den, som lyss som liten slarv
till skogens dån, får annat arv
än den, som föds vid en gata»,
sjunger Heidenstam. Och redan som barn visade han, hur
kära sjön och skogen voro honom. — Han började tidigt
skriva vers och läste gärna upp dem för sin mormor, som
han tyckte mycket om. Bellman, Lidner, Tegnér och andra
svenska skalder läste han ivrigt.
Sedermera kom Heidenstam till Beskowska skolan i
Stockholm. På grund av svag hälsa måste han dock snart sluta
skolan. Läkarna förordade en resa till sydligare länder,
och så kom det sig, att medan hans jämnåriga ännu gingo
i skolan och läste läxor, fick han med egna ögon se Florens’
och Roms härliga konstskatter och Orientens under.
Begåvad och vetgirig, gav han akt på allting omkring sig,
och han brukade teckna eller måla av allt det vackra eller
karakteristiska han såg. Han ägde nämligen även goda
anlag för målning och funderade vid denna tid på att bli
målare. Orädd, som han var, råkade han ut för flera äventyr.
En gång befann han sig på en gata i en arabisk stad, då
han fick se en man misshandla en sjuk häst. Detta berörde
en av de ömtåligaste punkterna i Heidenstams själ, hans
kärlek till djuren. Han rusade fram och gav mannen ett
knytnävslag mellan ögonen. Ett vilt slagsmål uppstod, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
