Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 334. Ur Selma Lagerlöfs författarskap - Bröllopsmarschen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bröllopsmarschen.
(Ur »En saga om en saga och andra sagor».)
Nu skall jag tala om en vacker historia.
För många år sedan skulle det firas ett mycket stort
bröllop i Svartsjö socken i Värmland. Det skulle bli
kyrkvigsel, och efteråt skulle det hållas gästabud i tre dagar.
Och varje dag, som bröllopet varade, skulle det dansas från
tidigt på aftonen till långt in på natten.
Då det skulle bli så mycken dans, var det av stor vikt
att skaffa en bra spelman, och nämndeman Nils Elofsson,
som ställde till bröllopet, gjorde sig nästan mer bekymmer
över detta än över något annat. Den spelmannen, som fanns
i Svartsjö, ville han nämligen inte kalla. Han hette Jan Öster,
och nämndemannen visste nog, att han hade ett ganska stort
rykte, men han var så fattig, att han ibland kom till bröllop
i söndersliten tröja och utan skor på fotterna. Och en sådan
trashank ville inte nämndemannen se i spetsen för brudtåget.
Äntligen beslöt han sig för att skicka bud till en karl
från Jössehärad, som vanligen kallades Spelar-Mårten, och
fråga honom, om han ville komma och spela på bröllopet.
Spelar-Mårten betänkte sig inte ett ögonblick utan
svarade, att i Svartsjö ville han inte spela, därför att i den
socknen bodde en spelman, som var styvare än alla andra,
som funnos i Värmland. Då de hade honom, behövde de
inte kalla någon annan.
När Nils Elofsson fick detta svar, tog han sig några dagars
betänketid, och därpå skickade han bud till en spelman, som
bodde i Stora Kils socken och hette Olle i Säby, för att fråga,
om han inte ville komma och spela på hans dotters bröllop.
Men Olle i Säby svarade på samma sätt som Spelar-Mårten.
Han bad hälsa till Nils Elofsson, att så länge som det i
Svartsjö fanns en så förträfflig spelman som Jan Öster, ville
han inte fara dit och spela.
Nils Elofsson tyckte inte om, att spelmännen på detta
sättet sökte tvinga på honom den han inte ville ha. Han
ansåg nu, att det var en hederssak för honom att få en
annan spelman än Jan Öster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
