Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde avdelningen - 339. Nutida svenska konstnärer. Av Carl G. Laurin - Christian Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tider, då sådana reste omkring och spelade sina roande
upptåg, som ib]and voro påhittade av skådespelarna själva under
spelet.
Christian Eriksson kan få in behag eller kärvt allvar,
ysterhet eller den djupaste känsla i sina konstverk. Mycket och
med skäl berömd är bilden av hans lilla dotter, som han
framställt dansande dels i marmor, kallad »Lek», dels i den näpna
lilla träfigur, som han kallat »Dansa på tå». Lika träffsäkert,
som han här återger flickans kattlika smidighet, skildrar han
de små bondbarnen från det franska landskapet Bretagne,
den bergiga halvön ytterst i väster, buttra och allvarliga som
de äro, i dräkter, vilka göra dem till riktiga små gummor.
Ingen har i skulptur skildrat egenarten hos våra lappar
så som Christian Eriksson. Hur väl ser man ej på hans
Sittande lapp, att modellen är van vid denna hopkrupna ställning
— lapparna sitta aldrig på stolar. Lika bra som denna bild
av den unge björnjägaren Kuhmonen är den gamle lappen
Tu ur i, knotig och krokig som de av blåsten förkrympta, sega
och vresiga fjällbjörkarna.
Uppe i nordligaste Lappland har Eriksson förskönat
Kiruna kyrka dels i det inre, med den i trä skurna
altar-gruppen »Lappar bedja framför korset», dels utvändigt,
med förgyllda bronsbilder, som föreställa olika själstillstånd.
Där ser man högmod, ödmjukhet, from het och förtvivlan
återgivna på det uttrycksfulla sätt, varpå dessa känslor visa sig hos
lappar eller andra ödemarkens barn. Grjutna i brons och
förgyllda, pryda dessa bilder det skönaste bland alla nordliga
tempel i världen och glänsa i norrskenet under den länga
vinternatten.
Hopkrupen i segt trots, en sinnebild av okuvlig föresats
att försvara sin frihet, är den Bågskytt, vilken Eriksson
tänker sig som ett monument över svenska folket under
det befrielsekrig, som leddes av Engelbrekt. Till
fotställningen sluter sig en rad reliefbilder, som föreställa
händelser från denna betydelsefulla allmogeresning mot
utländskt våld.
Själv bor Christian Eriksson i Stockholm i ett det allra
trevligaste hus uppe på Södra bergen. Invid den fcräd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
