Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ute vid Lofoten. Efter Carl Schøyen - Malströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till ett bottenlöst svalg. Gång på gång har båten
snurrat runt i virveln, men ännu var deras stund icke kommen.
Gripna av strömskräcken ha de hjälplösa suttit där, medan
båten rusat fram i ursinnig fart. Och hela tiden ha de
förföljts av dessa svarta gap, som öppnat och slutit sig, tills
en väldig virvel sugit båten till sig och dragit ned den i
djupet.
På sommaren är det, som sagt, många, som ligga för
ankar och fiska mitt i strömmen. Denna för nämligen med
sig massor av mat, och därför ger sig torsk och isynnerhet
sej dit i stora stim. Nu komma de också, de vita
måsarna från fågelfjäll i söder och norr, från Helgeland och
Lofotens utposter, från Yesterålen och Senjen, i långa,
seglande karavaner. Och deras vingar fläkta och darra över
havet som en vit dimma, medan deras skri smälter samman
med strömmens brus. I så ofantliga skaror kunna #dessa
fåglar samlas, att fiskare, som varit ute och rott från en
holme till en annan, nordligare i strömmen, blivit alldeles
vimmelkantiga av deras oupphörliga skrik och alldeles villat
bort sig. Ty vartenda skär har varit vitt av fågel som en
vit duk, och fåglar ha täckt var holme. I själva strömmen
ha stora flockar av dem byggt nya vita öar. Först när
båten skrapat mot bottnen och fågelsvärmen susat i väg, ha
männen upptäckt, att de tagit fel på kursen, rott i rakt
motsatt riktning mot vad de velat och landat vid en holme
i söder.
Att ligga till ankars och fiska mitt i den vilda strömmen,
det är ett värv för män det. Hela tiden måste en man
sitta vid rodret och hålla båtstävea rätt mot strömmen.
Sviker hans uppmärksamhet en enda sekund, kan det vara
nog, för att båten skall snurras omkring av virvlarna och
obönhörligt skära under. Många gånger ha de infödda
fiskarne härute sett främmande båtar kantra till följd av
felaktig manövrering, gå runt och försvinna på ett
ögonblick, spårlöst »om en dykande val.
Man kan också berätta härute i havsbrynet om män,
som legat och fiskat och dragit sej i massor, medan båten
skal vt och darrat i den kokande strömmen — och så, just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
