Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Där man tar salpeter ur luften. För Läseboken av Jonas Dahl. Från norskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meter lång, och knappt har älven kommit ut ur den och
brett ut sig i en bassäng, förrän den måste in igen, nu
icke i en tunnel utan i stora järnrör, som hänga ner
över branta fjället. De äro elva till antalet och så stora,
att en man kan stå rak i dem. Från dem faller vattnet
direkt på turbinernas skövlar i Rjukan I. Så blir detta
element förvandlat till en lydig tjänare åt människorna.
Rjukan år 1917.
Till var turbin är kopplad en dynamomaskin, som
frambringar elektricitet. Är vattenkraften från älven stark och
storslagen, så är den elektriska ström, som går från
kraftstationen till . staden Rjukan och tänder flammorna i ugnarna
där nere, icke mindre imponerande.
Här ligger också en stor kraftstation. Dess namn är
Rjukan II. Efter att ha passerat Rjukan I gå nämligen
vattenmassorna ännu en gång in i en halvmilstunnel för att nere vid
staden Rjukan avtvingas resten av sina 270,000 hästkrafter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
