Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Husmansbruket i Danmark. Efter Jens Damsgaard, Henrik Pedersen, David Sprengel m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jord, som ligger i träde, är något, som man alls icke känner
till. Skiftesbruket är infört överallt. Rotfruktslanden
behandlas som de prydligaste blomsterrabatter. Kor, svin och
höns skötas med en omsorg, som vore de ens egna barn.
När man ser allt detta, då förstår man, att just
husmans-bruket är en av källorna till det lilla danska folkets välstånd.
Det var förlusten av Slesvig-Holstein, som sporrade
Danmarks folk till att ej blott lägga ny jord under plogen utan även
driva upp den odlade jordens alstringskraft. Och genom
ihärdig strävan lyckades detta i så hög grad, att det lilla
Danmark snart kunde sälja stora mängder spannmål till
utlänningen.
t Men så inträdde på 1880-talet stora förändringar på
världsmarknaden. På grund av riklig tillförsel från främmande
världsdelar föllo spannmålspriserna våldsamt. Det lönade
sig ej längre att odla säd för export, och det danska
lantbruket syntes gå svåra tider till mötes.
Med beundransvärd snabbhet förstod emellertid den danske
lantbrukaren att lägga om sin näring för att vinna större
avkastning. Redan tidigare hade Danmark börjat få en
liten handel med smör på England. Så småningom hade denna
blivit alltmer lönande. Men det smör, som vann
uppmärksamhet i England och betalades bra, kom uteslutande från
de stora lantegendomarna. Det danska bondsmöret däremot
föraktades, ja användes rent av som maskinsmörja och
betalades som sådan.
Men så greps den danske bonden av iver att tävla med
herremannen. Det sätt man använde för tillverkningen av
smör vid herrgårdarnas mejerier var dock alltför dyrbart för
bondgårdarna. Men — om man tog och slog sig ihop? Detta
var den förlösande tanken, och snabbt sattes den i verket.
Snart stod det första andelsmejeriet färdigt. Det visade sig
vara ett gott företag. Bönderna å andra orter följde exemplet.
Andelsmejerier växte upp runtom i landet, och deras antal
nådde på några få år långt över tusentalet. Deras smör
var icke allenast jämngott med herrgårdssmöret utan t. o. m.
överträffade det. Det blev, snart sagt, det finaste på
världsmarknaden och betalades med de högsta priserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
