Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Den stora kraftmätningen på världsmarknaden och i världskriget. För Läseboken av Carl Grimberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet på ett sätt, som det icke finnes maken till hos
något annat europeiskt folk.
Denna olikhet mellan tyskar och engelsmän kommer
kanske bäst till synes i deras förhållande till sporten,
denna den äkta engelsmannens stora, stolta passion. För
honom ligger sportens högsta tjusning i att utmana faran
i tusende former, på spännande hinderritter, på farliga
jakter, fjällbestigningar och skidturer. Ingenting går för
honom upp mot den spänning, som ligger i att se döden i
vitögat för att med en skicklig manöver undkomma honom.
England har också fått det hedrande omdömet, att i det
landet är en hederlig karl lika oförvägen som en skurk.
Tysken har icke vikingaättlingarnas nedärvda
äventyrslust i blodet. Han inlåter sig icke gärna annat *än nödd
och tvungen på sådant, som han icke säkert vet att han
kan gå i land med. För honom har faran i och för sig
ingen lockelse. Endast om han kan vinna något nyttigt
eller nå ett stort mål, såsom i kriget, ger han sig villigt
in däri. Ja, om han så skall företaga blott en.lustresa, så
är det hans »lust» att ha allting in i minsta detalj ordnat
i förväg: så länge skall han stanna där och där, och den
dagen skall han bese det och den dagen det. Det slags
nöje, som ligger i att ibland överlåta sådana frågor åt
slumpen, den njutning och vila, som ligger däri, att man
slipper gå efter regler i allting, den förstår han sig i
allmänhet icke på.
Inom statslivet voro de båda folken också varandras raka
motsatser, ända tills världskriget bragte den tyska
statsbyggnaden att sammanstörta. Ingenstädes fanns ett så väl
ordnat statsmaskineri som i Tyskland, särskilt i Preussen, där
konungen och hans ämbetsmän stodo som förmyndare för
den enskilde medborgaren, och där staten genom noggranna
föreskrifter reglerade hela folkets liv. Maken till disciplin
kunde ingen nation i världen uppvisa. Englands historia
däremot är icke dess konungars utan folkets egen. Varje
medborgare bär statstanken levande i sin själ. Här möter
oss ett ordningssinne av annan art än det preussiska, byggt,
som det är, icke så mycket på disciplin som på självdisciplin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
