Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Vinrankan. För Läseboken av Ernst Hemmendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Numera odlas vinrankan i nästan alla trakter av jorden,
som äro lämpliga därför, även i Nord- och Sydamerika,
Afrika och Australien. Det finns minst 1,400 olika sorter,
och de skilja sig från varandra genom druvornas olika
storlek, form, färg och smak.
Världens största druvmarknad äger staden Savannah i
Georgia i Förenta staterna. Men de förnämsta vinländerna,
både vad vinets mängd och dess godhet beträffar, äro belägna i
Europa. Man odlar dock icke vin överallt i vår världsdel,
där vinrankan kan växa på kalljord. Ända upp till
Sogne-fjord i Norge och i Bergianska trädgården vid Stockholm
mogna vissa slag av druvor under varma och torra somrar.
Här kan det dock icke bli tal om någon odling i stort, då
utgången ju är så oviss. Men även de vinplanteringar, som
under medeltiden funnos i södra England, norra Frankrike
och de nordliga delarna av Tyskland, ha nedlagts, emedan
dessa trakters druvor i längden ej kunde tävla med sydligare
nejders bättre sorter. Numera går nordgränsen för den
lönande vinodlingen i Europa från Loires mynning mot
nordost genom Frankrike och Tyskland till mellersta Oder,
därifrån mot sydost och slutligen nästan rakt åt öster genom
södra Ryssland fram till staden Astrakan nära Volgas
mynning i Kaspiska havet.
Av Europas vinodlande länder frambringar Frankrike både
den största mängden (omkring 50 miljoner hektoliter om året)
och de bästa vinsorterna. Mycket vin kommer även från
stränderna kring mellersta Rhen och dess biflod Mosel.
Vinrankan trives bäst i den tempererade zonen. I de heta
länderna avkastar den visserligen ofta nog en väldig mängd
druvor, men de bli sällan riktigt goda. Därtill kommer, att
man i tropikerna ej lyckats få druvorna att mogna samtidigt,
något som naturligtvis ytterligt försvårar skörden för
vinberedning. Å andra sidan tål vinrankan ej ett klimat, där kölden
för längre tid än några timmar går ned till — 20°.
Nästan viktigare än klimatet äro dock själva markens läge
och jordmånens beskaffenhet. Bäst mår vinrankan på lös jord,
innehållande krita, söndervittrade skiffrar o. d. Denna
jordmån har nämligen bl. a. den egenskapen att suga till gig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
