Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Paris. För Läseboken av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avstånden i Paris äro stora, och för att underlätta
samfärdseln har man byggt en underjordisk tunnelbana, där
tågen framdrivas med elektricitet och med utomordentlig
snabbhet föra de resande genom hela staden till ett pris av
ungefär tio öre. Begagnar man sig av denna bana, kommer man
från Place de la Concorde på ett par minuter till
Triumfbågen. Hög som halva RAddarholmskyrkan i Stockholm, gör
den med sina ståtliga bildhuggerier och sin väldiga storlek
just det intryck av kraft och stolthet, som avsetts.
Härifrån leder en stor trädplanterad gata, vid vilken
miljonärerna ha sina palats, till Boulogneskogen (bolå’nj-). I denna
stora park bruka de rika parisarna om förmiddagen rida
och om eftermiddagen långsamt åka omkring i alléerna för
att visa sig och se det brokiga livet där. Då klockan
närmar sig sju, återvända de i sina vagnar och automobiler.
Det är en daglig fest för ögat att se allt detta; det utgör de
infödda parisarnas förtjusning och lockar rika främlingar i
tiotusental, som vilja deltaga i detta slags liv.
Om aftnarna, då gatorna stråla i en bländande belysning,
är det de många nöjeslokalerna och de stora teatrarna, som
draga besökarna till sig. Skådespelarkonsten har under de
sista tre hundra åren stått mycket högt i Frankrike.
Fransmännen ha en naturlig begåvning för denna konst, och man
nedlägger mycket arbete på att ytterligare utveckla dessa
anlag. Théåtre Frangais (frangsä’) — Franska teatern — ger
både äldre och nyare franska skådespel med en
fulländning i varje enskildhet, vartill man annorstädes icke
finner maken. Denna byggnad, som invigts åt de ädlare
nöjena, ligger invid Louvrens baksida, och härifrån
leder den breda Avenue de VOpéra (aveny dö låperå), i vars
avslutning den praktfulla operan är belägen. Den blev
färdig 1875, och man har använt 35 miljoner kronor för
att här få en värdig bostad åt musiken, den konstart,
som i våra dagars Paris älskas mer än någon annan av
både hög och låg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
