Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Paris. För Läseboken av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Många tro, att Paris endast är det ytliga nöjets och
slöseriets stad. Men detta är ett stort misstag. Det är lika
utmärkande för Paris att vara en arbetets stad, och man skulle
kunna tillägga, att det även är arbetsglädjens stad. Man
högaktar där både det andliga och det kroppsliga arbetet,
men man anser sig ej behöva hänga huvudet för det.
Skratt och skämt höres överallt. Men fingrarna äro lika
flitiga och händiga ändå. Vad sparsamhet och ordning
med penningar beträffar, är den parisiska arbetsklassen ett
mönster.
Den 14 juli firas nationalfesten. Då råder glädje ej minst
i arbetarkvarteren. Man firar den dagen därför, att folket
den 14 juli 1789 förstörde fängelset Bastiljen, där konungarna
utan dom och rannsakning brukade sätta in misshagliga
personer. Så började franska revolutionen, som med alla sina
fel och brott dock lyckades genomföra en större rättvisa i
samhället, än som fanns förut. Därför duka arbetarna i de
avlägsna kvarteren den dagen sina middagsbord ute på
gatan. Man gläder*sig tillsammans. De nätta, alltid
barhu-vade arbeterskorna dansa på gångbanorna i hela staden, både
uppe på Montmartre-kullen, på högra Seinestranden och i
det s. k. Quartier Latin (kårtjé latäng: latinska kvarteret), där
studenterna bo.
Denna stadsdel ligger omkring universitetsbyggnaden, på
vänstra Seinestranden. Vid det ärorika Sorbonne-universitetet
föreläsa Frankrikes stora lärde. Även på vänstra
Seinestranden finnas parker, palatser och museer i mängd, men livet
flyter mera stilla där än på »andra sidan vattnet», som man
kallar högra Seinestranden. Här ligger Luxembourgpalatset
(lyxangbör-), där nu senaten, Frankrikes första kammare,
rådplägar.
Många berömda svenskar ha studerat i Paris, många ha
också där blivit uppskattade. Redan på Birger jarls tid
besökte svenska studenter det berömda Parisuniversitetet.
Biskop Jesper Svedberg blev på en resa i Frankrike vid
1600-talets slut förvånad över de franska
välgörenhetsanstalternas förträfflighet. Några årtionden senare prisade Linné
staden, där nu en gata bär hans berömda namn. På 1700-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
