Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 46. Alhambra och Granada. Efter Claes Lewenhaupt m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värde beräknades till omkring 300,000 kronor i svenskt mynt,
fast vetet betingade blott 45 öre hektolitern.
Hela denna sällsynt fruktbara slätt var då väl bevattnad
samt fylld av trädgårdar och vackert byggda lantgårdar eller
byar. Och i själva staden med dess palats, moskéer och
basarer fanns en trädgård vid varje byggnad, där oranger,
citroner, lager, myrten, rosor, liljor och andra välluktande
växter fyllde luften med sina dofter samt skänkte invånarna
glädje och levnadslust. I varje boning fanns rinnande
vatten. På varje gata såg man kraftiga springbrunnar. En
gammal arabisk historieskrivare kallade Granada för Spaniens
Damaskus, ty det påminde om denna stad genom traktens
milda klimat, dess fruktbara jord och klara himmel.
Bland silverglittrande floder och kanaler, vajande
sädesfält och härliga trädgårdar, bland blommor, vinstockar och
fruktträd, under en nästan alltid klarblå himmel, i solsken
och glädje, med Sierrans snö i bakgrunden, levde Granadas
morer på höjden av sin rika kultur ett liv, sådant det väl
varit få andra folk förunnat. Ej att undra på, om de tyckte,
att deras mångfaldigt välsignade land liknade Mohammeds
paradis.
# *
#
Vårt århundrades Granada är ej likt de gångna seklernas.
Visserligen räknar staden ännu 70,000 invånare, men vid
första anblicken ser man, att dess storhet är förgången.
Den klara luften, den strålande solen och Sierrans vita täcke
finnas kvar. Alltjämt ligger slätten grön och leende vid dess
fot. Än flyta klara strömmar ned från Sierra Nevadas
vitglän-sande snömassor. Men det sprudlande livet är borta.
Araberna, som byggt och givit själ åt det hela, finnas ej
mer-Handlingskraften, dådlusten, poesien ha lämnat detta en gång
så sällsynt lyckliga land.
Egentligen förefaller det, som om alla människor i
Granada vore strängt sysselsatta med att göra rakt ingenting.
De förstå ej, att man kan arbeta först för att vila sig sedan,
utan föredraga motsatsen. En arbetare, som förtjänat några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
