Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 72. När regntiden kommer i Indien. Efter P. Andersen, H. Wachtmeister m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
få då ingen svalka, och vad värre är: landet hemsökes av
missväxt och hungersnöd. Under sådana år hände det, att
på några månader miljontals människor, ja flera än hela
Sveriges befolkning, hungrade ihjäl. Då ännu inga
järnvägar funnos på den tiden, måste all spannmål till de
svältande massorna forslas på oxvagnar, och fastän engelska
regeringen ansträngde sig till det yttersta, var den säd,
som kunde komma de mera avlägsna trakterna till godo,
blott som en droppe i havet.
Men numera kan det aldrig bli så illa, ty järnvägar, som
korsa varandra i alla riktningar, tillföra snabbt även de
mest avlägsna trakter, vad de behöva.
Dessutom har engelska regeringen låtit i Indien anlägga
ett vidsträckt kanalsystem, som sprider flodvattnet över
stora områden och gör dessa mera oberoende av regn.
De kulturväxter, som i synnerhet behöva vatten, äro ris,
sockerrör och juteväxten. Riset är en äkta sumpväxt, och
de fält, på vilka det odlas, måste kunna sättas under vatten.
När hinduerna plöja dem, räcker vattnet ofta upp under
buken på deras dragare, tunga bufflar med långa,
spiralvridna horn.
Riset är hinduernas viktigaste föda. Det finns flera
miljoner människor i detta rika land, som aldrig äta annat
än ris eller hirs, och bland dem åter är det många, som
inte veta, vad det vill säga att känna sig mätta. Det syns
också på «dem. De tyckas bestå av bara skinn och ben. Men
så bor också folket i de bördigaste trakterna av Hindostan
så tätt, att det blir bara en liten jordlapp till var och en-
Att juteväxten måste ha mycket vatten är tydligt,
eftersom den är en sorts vass, som växer utmed flodstränderna.
Den når mer än dubbel manshöjd och lämnar en av Indiens
viktigaste utförselvaror, nämligen jute, som användes till
säckväv och rep. De långa, mjuka jutefibrerna sitta inne i
vassröret, och för att komma åt dem behandlar man röret
alldeles på samma sätt som vårt lin: man kastar det i
vatten, så att det yttre skalet rötes bort.
Efter P. Andersen, H. Wachtmeister m. fl.
25—221106. Läsebok för folkskolan. V: 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
