- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 5. Del 2. De främmande världsdelarna /
420

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 80. I Tunis’ basarer. Efter E. Melander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’Men jag skall ju ingenting köpa.’

’Nej, naturligtvis inte. Men se på dessa dukar och dessa
soffkuddar! Har ni sett sådana broderier? Har ni nånsin
kunnat tänka er något sådant?’

Jag kunde ej neka till att de voro förtjusande. ’Vad
kostar den där?’

’En fullkomlig obetydlighet. Femtio francs.’

Jag var viss om att få den för tjugufem men bjöd
ingenting, ty jag ville verkligen ingenting köpa denna gång.

’Skulle vanliga brodöser leva på broderi för det priset’,
upplyste Amor, ’doge de ofelbart. Det är rika damer,
tillhörande förnäma arabfamiljer, vilka har tråkigt, som roar sig
med att göra det här och på samma gång förtjänar en slant.
Därför får vi dessa arbeten billigt och kan sälja dem
billigt. Fyrtio francs — ett rövarpris, inte sant?’

Jag bedyrade ånyo, att jag inte ville köpa. Skulle kanske
komma igen, om jag träffade ett par damer av mina bekanta,
som bättre förstodo sig på siden och broderier än jag. Amor
önskade mig oändligt välkommen åter och trugade på mig
ett reklamkort.

*



Efter ett par veckor var jag åter i Tunis. Gick och
drömde på en av de smala gatorna. Ja, jag gick
bokstavligen och drömde. Men den, som inte drömde, det var Amor
ben Amor. Jag stod ansikte mot ansikte med denne min
personlige vän. ’Var har ni damerna?’ sporde han. ’Ni
lovade komma i sällskap med dem och köpa något.’

Vad var att göra? Jag gick därifrån med enhelpacke »

Men innan man gör ett köp hos en sådan affärsman,
skall man pruta duktigt. Det hör rent av till god sed här.
Man bjuder högst en tredjedel, och basarmannen ser
förnärmad ut. Man är lugn och orubblig — sådant imponerar på
söderns son. Han slår av en tredjedel. Då tackar man för
angenäm samvaro, tar sin hatt och går. Avskedets stund
är smärtsam, men ute på gatan har man sin käre vän efter
sig. Han trugar en tillbaka igen, och nästan med tårar i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/52/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free