- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 5. Del 2. De främmande världsdelarna /
426

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 82. Egyptens livsådra. Efter A. B. de Guerville, L. A. Jägerskiöld m. fl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tressera sig även för litteratur och konst, och så utvecklas här
ett rikt kulturliv. Men det är den stora floden, som givit
upphov till allt detta. Den är »kulturens modersmjölk».

Nilens vatten verkar livgivande ej blott därigenom, att det
friskar upp den torra jorden, utån också därigenom, att det för
med sig stora mängder av fet gyttja och slam från Abessiniens
berg. Denna gyttja avsätter sig på Egyptens fält och gör
dem så fruktbara, att de ej behöva någon särskild gödsling.
I början av juli börjar det brusa och sjuda i Nilens
flodfåra, och vattnet stiger dag för dag tills frampå hösten, då
flodvattnet kan stå ända till 8 meter högre, än när det är
som lägst. -

Under tiden för översvämningarna förvandlas åkerfälten
kring Nilen till stora sjöar. Ur dem sticka blott byarna
och palmerna upp. Men det finns trakter, som ligga för
högt för att nås av översvämningarna. Och som det kanske
där icke regnar en enda gång på sju år eller mer, får folket
vattna med nilvatten. Detta hämtas upp på olika sätt och
ledes sedan genom en mängd små kanaler ut över de
törstande fälten. Det enklaste uppfordringsverket påminner om
de vippstänger med ämbar, som allmogen i vårt land
mångenstädes använder för att hämta vatten ur sina brunnar.
Från vippstångens ena ända hänger ett tåg eller en lodrät
stång, i vilken ämbaret är fäst, och i andra ändan sitter en
väldig kula av torkad lera eller dylikt. Grenom sin tyngd
lyfter den upp ämbaret, när det är fullt. Denna enkla
anordning har urgamla anor. Det kan man se därav, att
redan de gamla egyptierna ha avbildat densamma fullkomligt
sådan, som den brukas än i dag. Det verkar nästan komiskt
att på avstånd se dessa långa stänger ideligen röra sig om
varandra liksom de långa benen på en spindel. Och på
samma sätt ha de rört sig i årtusenden allt sedan
faraonernas dagar.

Men det finns också större uppfordringsverk med en
mängd ämbar, påminnande om mudderverk. De dragas av
oxar eller kameler. Ojämförligt mycket kraftigare äro dock
de moderna ångpumpverk, som man nu ser litet varstädos
vid Nilens stränder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/52/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free