Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 5. Del 2. De främmande världsdelarna / 432 (1911-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 84. Med segelbåt uppför Vita Nilen. Efter L. A. Jägerskiöld och H. von Höpken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intresse tack vare de fågelflockar, som synas här och där.
Deras antal växer för var dag, som vi komma längre
söderut. Snart ha vi omkring oss ett myllrande liv liksom på de
nordiska fågelbergen. I början möta vi också mest gamla
bekanta från norden, som övervintra här långt borta från
hemlandet. Där stå tranor i täta flockar. Där se vi andra
vadare, som vi känna igen från Ölands och Gottlands
myrängar, samt grupper av brushanar från Tåkern och
Hornborgasjön. Ute på floden simma flockar av änder
muntert omkring, medan ärlor beskäftigt trippa av och an på
stranden.

På Nilen i vindstilla.

Men småningom får fågelvärlden ett mera sydländskt
utseende. Man ser den fula, skalliga marabun, ett slags
stor stork med ofantligt näbb. Han lever av döda djur
och delar renhållningsarbetet med gamarna, som äro kända
för sin otroliga förmåga att upptäcka ett dödat djur. Redan
några få minuter efter djurets död komma de stora, tunga
fåglarna framseglande på utspända vingar. Och dock fanns
förut ingen enda inom synhåll för mänskligt öga. Men högt,
högt uppe i rymden ha de med sina skarpa ögon spejat
ned efter rov. Så snart någon av dem upptäcker ett dött djur,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>