Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 89. Hjältar i Uganda. För Läseboken av Siri Dahlquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Graven fylldes med tygbal efter tygbal till hundratusentals
kronors värde. Men människooffer och andra grymma
pläg-seder glömdes för Mackays förunderliga kistor. Han var
dagens hjälte. Under veckor hade han arbetat som en slav
både natt och dag.
Efter detta fick missionären ostört verka för sin
livsuppgift. Skolan blev återigen talrikt besökt. Hövdingar
och slavar grepos av arbetslust. Många trädde öppet fram
som kristna, och ännu flera voro i hemlighet Mackays
lärjungar. En församling på omkring 80 personer kunde samlas
kring nattvardsbordet.
Men missionens ödestimma var inte långt borta. Den
dag kom, då Mackay fick bygga kistor åt Mtesa. Väl hade
den döde varit opålitlig att ha att göra med, men hans
intresse för religiösa samtal och för de vitas seder och bruk
hade dock snarast gjort honom till missionärernas vän. Nu
efterträddes han av den 18-årige fåfänge och lättledde
tyrannen Mwanga, som var en öppen fiende till de vita och deras
tro. Många månader hade inte gått, förrän han röjde sitt
sinnelag. Han och hans hövdingar ställde till allehanda
svårigheter för missionärerna. Ugandas förste biskop, den
ädle Hannington, och hans följeslagare dogo martyrdöden
på Mwangas anstiftan, medan de ännu voro på väg till
Uganda. Det var ett tungt slag för missionen. Men själva
stormen kom att gå ut över de svarta kristna. Under
förevändning att dessa voro förrädare, kastade sig hedningarna
över dem och höggo ned dem eller torterade dem och brände
dem på bål.
Tre ynglingar blevo de första blodsvittnena. Men dessa
barnsliga kristna fingo en förunderlig hjältekraft att möta
döden. Mitt i lågorna uppstämde de lovsånger. »Våra
hjärtan brista», skriver Mackay i sin dagbok.
Men underbart var att se, hur under förföljelsens nöd
nya skaror strömmade till. Så blev även här
»martyrernas blod kyrkans bästa utsäde». Hemliga sammankomster
höllos. Hemliga församlingar bildades i avlägsna trakter,
och många, som längtade efter att bli kristna men ej vågade
komma till missionärerna om dagen, besökte dem om natten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
