Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 90. Några dagar i Uganda. För Läseboken av Märta Lovén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mengo. Den vägen färdades vi i en s. k. rickshaw[1], en lätt,
tvåhjulig liten kärra, dragen av infödingar. Först tycker
man naturligtvis, att det är motbjudande att bli dragen av
människor. Men obehaget försvinner snart, då man ser, hur
de svarta pojkar, som här ersätta hästar, taga det hela nästan
som en lek. De sjunga, prata och tugga sockerrör i ett.
Uganda är ett välodlat land med gammal kultur. Knappt en
enda liten bit jord längs hela den vägsträcka vi foro var
oanvänd. I nästan oavbruten följd lågo bananlundar och
odlingar av sötpotatis omkring små prydliga hus av lera
med halmtak. Vilken skillnad mellan dessa små nätta,
välgjorda hus och dem, som infödingarna i Brittiska Östafrika
uppföra åt sig av kogödsel! Även infödingarna själva göra
ett långt mera civiliserat intryck i Uganda än i landet
öster om Viktoriasjön. Såväl män som kvinnor ha kläder
 |
| Sven Lovén foto. Hydda i Uganda med bananträd. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
