Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 5. Del 2. De främmande världsdelarna / 497 (1911-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 91. I Kongo. Efter P. Möller och G. Pagels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som man ger en glaspärla eller annan småsak, lägga den
genast på huvudet och springa sedan tillbaka till sin mamma.

Negerns vägkost består till största delen av några nävar
jordnötter. På dem kan han leva under en lång karavanfärd.
När karavanen rastar, tar han alltid fram ett litet enkelt
musikinstrument med stålfjädrar, på vilka han knäpper med
fingrarna. Tonerna låta just inte välljudande i en vit mans
öron, men för den svarte mannen är den musiken nog, för
att han skall glömma alla mödor och bekymmer.

När man kommer fram till en vänskapligt sinnad
negerstam, är det en sann fröjd att se det glada naturliv, som
råder i byn. Hyddorna, som ligga där inbäddade i grönska, de
pladdrande och skrattande negrerna och de lekande barnen,
bland vilka husdjuren belåtet kila omkring — allt detta bildar
en förtjusande tavla.

Tavlan har dock sina skuggsidor. Negrernas dryckenskap,
deras människooffer och kannibalism, deras grymheter mot
besegrade fiender och mot värnlösa djur samt andra
ohyggligheter ge missionärerna en stor uppgift bland dem.

Neger som hämtar palmsaft.

Jorden skötes av kvinnorna, som på
morgonen bruka ge sig i väg med sina korgar
till åkrarna. Efter ett par timmars hackande
och planterande under sladder och smågräl
sins emellan återvända de hem till byn.
Männen, som äro ena lättingar, göra då
och då den nyttan att företaga en
karavanresa. Men hemma utföra de knappast
annat arbete än att jaga, samla
kautschukplantans stelnade saft och klättra upp i
palmtopparna för att fylla sina kalebasser[1]
med palmsaft. Med tillhjälp av en vidja,
som de slängt runt om stammen samt kring
veka livet på sig själva, klättra de snabbt som kattor
uppför de smäckra palmstammarna genom att göra en knyck
på kroppen, samtidigt som de flytta ena foten ett steg
uppför stammen. När negern kommit upp i toppen, gör han en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>