Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 99. Thomas Alva Edison. För Läseboken av Carl Grimberg - 100. Bomullsväxterna. Efter N. G. Lagerheim m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skäl för sig genom nyttigt arbete. Lättingar och morsgrisar
har han aldrig kunnat med. »Jag tål inte odågor, som
föraktar hederligt arbete», sade han en gång.
Det berättas en rolig historia om en dylik mammas gosse,
son till en rik fabrikör, som skulle utbilda sig på Edisons
laboratorium. En dag skulle han rengöra en apparat, som
behövdes vid ett experiment. Men det var kantänka under
den fine herrns värdighet att utföra ett så simpelt arbete,
och han förklarade: »Jag är uppfinnare och ingen skurmadam.»
Det svaret råkade Edison få höra. Han går helt stilla bort
till den unge mannen, bugar sig djupt och säger med den
allvarligaste min: »Jag ber Er tusen gånger om ursäkt,
därför att man vågat ifrågasätta, att Ni skulle utföra ett så
simpelt arbete. Det är oförsynt att begära, att en man i Er
ställning och med Ert snille skulle smutsa ned sina fingrar
med något dylikt. Det skall jag göra i stället. Jag är bara
en simpel arbetare och har aldrig varit annat.» Och så
kavlar Edison upp sina ärmar och gör apparaten ren. Därpå
lämnar han den till den unge mannen, som står där blossande
röd av blygsel, och säger: »Så där ja! Nu är det Er tur. Nu
återstår endast uppfinningen, och där vågar jag inte bistå
ett så överlägset snille som Ni.» Kuren var förträfflig.
Den förnäme unge mannen blev en både skicklig och
anspråkslös person.
Med all sin energi är Edison dock icke slav under sitt
arbete. Han är en både glad och god familjefar, och i sitt
lyckliga hem finner han vederkvickelse efter mödorna på
laboratoriet. När hans barn voro små, brukade den store mannen
ofta tumla om med dem som en jämnårig kamrat.
Carl Grrimberg.
100. Bom ullsväxterna.
Vackert är det att se en bomullsplantage vid
blomningstid. När de törnrosliknande blommorna slå ut, äro de vita,
men följande dag gå de i rött. Ej mindre vackra äro
bomullsfälten, när frukterna mogna och öppna sig. Då ser det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
