Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
7
att Sverige har stora latinska versmakare. att uppvisa,
hvilka blifvit obekanta för den nylatinska poesiens sed-
nare häfdetecknare utomlands, Öfver strödda partier inom
Poetiken eller Rhetoriken eger man visserligen före For-
nelius uppsatser, men ingen hel Poetik af inhemsk för-
fattare; ty den 1615 i Stockholm af AEgidius Aurelius
utgifna Andomari Talxi Rhetorica Ramea är ett utländskt
arbete. Spridda punkter vidröras endast hos Gothus 1619,
Simonius 1625, Loccenius, hvilka Wieselgren uppräk-
nar (HI, 406 0. f.). Den åtta år efter Fornelii verk
utkomna Arvid: Mavaductio eller Handledning, visar sna-
rare en återgång, än framgång i ästhetisk tankerikedom,
Den är i jemförelie med Fornelii verk enfaldig. Dock
visar sig Fornelii arbete på andra efterföljare öfvat ett
mera fruktbärande inflytande, t. ex. förf. af det Löberödska
af Wieselgren exponerade Manvuscriptet. Stjernbjelm var
ett snille och sig sjelf nog, men troligt är att Fornelii
verk ej varit honom obekant, ty först Elfva år efter For-
nelii Poetiea utkom 1654 hans Protheus Rhetoricus, seu
Schema, cujus beneficio licet intelligere innumeras oratio-
nis variationes, som skall innehålla anmärkningar i Poe-
tik eller Rhetorik ?). — Fornelius står emedlertid såsom
den. der omfattade hela Poetiken ensam enda till sedna-
ste tider, ty efter hans tid eger man endast specialan-,
teckningar, och dessa sällan bättre än hans försök. I
förbigående sagdt vore den ästhetiska reflexionens utveck-
lingshistoria i Sverige, öfverhufvud taget, ett föga be-
lönande arbete och dertill rätt mödosamt, så vida dispu-
tationer, orationer och småstycken utgöra hela den ma-
2) Ett förtjenstfullt företag vore det visserligen, om de
niliska forskarena Arwidsson eller Rydqvist utgåfve ett mwrval
af Stjernbjelms många Manuscripter, som befinnas på Stock-
holms Bibliothek, hvarvid äfven flera tryckta, men sällsynta,
ströskrifter af samma snille, torde böra upptagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
