- Project Runeberg -  Lars Fornelius, Sveriges första ästhetiker /
26

(1838) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Carl Lénström With: Herman Georg von Gegerfelt, Claes Herman Rundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26 |

dater voro det märkligaste som på den besjöngs, diktade
om historia, sedoläror, naturvetenskap, astrologi och
statskonst. Dit höra Orphens, Linus, Homerus, Hesio-
dus, Aratus o. fl. 3) Gnomologernas och lagstiftarenas
tid, då Lycurgus, Solon, Pythagoras, Pherecydes, Theo-
gnis m. fl. lefde. 4) Lyrikernas tid, som när staternas
inre blomstrade i fredens Ingn, besjöngo det fredliga lif"
vets glada och sorgliga sidor, täflingar, lekar, gästabud,
skämtsamma saker t. ex. Pindarus, Simonides, Anacreon,
Sappho 0. sv. ; 5) Dramatikerna, a) Tragöder, b) Co-
möder, ec) Satyrdiktare. När sedermera genom yppighe-
ten sederna förföllo, började Poeterna anfalla laster och
mana till dygd i skådebilder af bådadera; så Aristopha-
nes och Menander, ZEschylus, Sophocles och Euripides.
Detta om Poesiens ursprung,

Man kan nu fråga om Poesiens natur och svara
med Scaliger (I. 1.), att den ej endast framställer i till
meter bundna ordställningar de ting som äro, utan äfven
de som ej äro och huru de kunna eller böra vara, med
ändamålet att ge Iefnadsvishet på ett förnöjande sätt ges
nom framställningar (repriesentationes). Ämnet eller tankar-
na, som ges i sinnebildande form kunna föröfrigt vara
hvilka som helst, historiska facta, ställens beskrifnin-
gar, lefnadsreglor o. s. v.; men med den vigtiga bestäm-
ningen, att skalden ej undervisar genom att ge befalla
ningar om hurn en fältherre, krigare, husfader bör sig
förhålla, utan han ger oss blott en skildring , framställ-
ning, bild af husfadren, fältherren 0. 8. v. i alla deras
olika dygder och charakterer. Denna skildring kan en-
dast ske, såsom Plato och Aristoteles tydligen lära, ge-
nom en imitation af hvad som är, det verkliga. Inst
för slik imitation är menniskan medfödd. Se barnens
tillstymmelser i lera, vax, på väggar, taflor! Derföre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lfornelius/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free