Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ir
rättas, ej ses. I afs. p. qvaliteten har Trag. samma des 6
lär som Epos med tillägg af Sång, Sceneri och Costym;
i afs. p. qvantiteten kallas delarne: Prolog (prothasis),
Episod (epithasis eller catastasis) och Exodus (catastro-
phe) samt chören. Man brukar ock indela Dramat i
5 Act. med hvar sina scener. — Mycket af detta gäller
ock för Comedien.
Comedien uppkom deraf att vid fruktoffer åt Apollo
Nomius man sjöng smädelser på skämt mot hvarandra;
men sedan om nätterna kringsvärmade och tadlade med:
borgarena, Sedan delades Comedien i den Gamlay
Medlersta och Nya, den förra politisk, sednare helt och
hållet "diktad, privat, chörlös. Den gamle C, vill förbättra
staten genom tadel mot de tongifvandes misstag, fel,
sjelfvållade olyckor o. s. v. Medlersta tadlar verkliga
personer under diktade namn. Den nya har särdeles att
göra med dåraktiga, knarriga, giriga eller försigtiga, mils
da, faderliga ,. sparsamma men tillika frikostiga gubbar;
oförsigtiga, passionliga, slösande eller också måtliga, ky-
ska, lydaktiga ynglingar; otrogna, elaka, genompiskade
eller trogna, beskedliga, flitiga tjenare; utom glädjeflic-
kor, kopplerskor m. fl. — Man skulle kunna definiera
Comedien så, att det är den poesi, som genon skämt
och qvickhet skildrar borgerliga och privata handlingar
genom handlande personer för att undervisa om verldens
gång, ge lefnadsvishet o. s. v. Skämtet skall tyglas af all-
varet, ätt det gagnar och roar. Derföre är Aristopha-
nes ej kall i skämt, ej rå i skratt, ej en klumpig bak?
dantare, utan så högst gvick och fin i det högre slags
skämt, att alla den attiska glädtighetens behag synas
sammanflatit i hans skaldedikter. — Fabeln får i Come-
dien ej vara underbar, lysande, allvarsam , sorglig, häns
delsen förskräcklig och tragisk , utan ej bör behandla kärlek;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
