Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
jer att utveckla med hvilka ord’ det bör ske; "Stilen är
språkuttrycket, motsvärande den sak, HKvars känhemärke
det är. Stilen kallas ock: charakter af Xupaooeiy ingraf-’
va, emedan liksom stämpeln safpreglas i ’vax och bly, så
sfpreglar tanken sin egendomlighetv i språkets böjliga och
palpabla massa. Stilen eller uttrycket är trefaldig liksom
saken eller tankeslägterna : Hög, Lagom, Låg. Så må-
ste tal om gudar ha annan: stil än tal om bhjeltar. (Detta
motsvarar sednare tiders indelning af det skönas momen-
ter i 1) sublimt, tragiskt eller pathetiskt; 2) behagskönt;
3) comiskt). Grekerna antogo sju stilar: capnvsve, ue-
ysdos, nukhogy yooyornyra, 7005, UMDenu, dewvornrae (klar,
stor , skön, flytande, sedig, sann och högtidlig); Romare-
na trenne: Sublim, Lagom, Låg. Den första uttrycker
stora sing, handlar om Gudar, menniskor, naturkraften,
i vigtiga satser, med fullare och ståtligare ljudfall, der-
vid undvikande det falska, opassande; platta, mörka, till-
krånglade och för mycket afskurna; den andra fråmstäl-
ler lägre ämnen på. förfinadt språk, med bilder och figu-
rer, hvarigenom ämnet höjes öfver det hvardagliga, men
förblir mågot under det sublima. (Den är en ’gränsbo,
som häller sig väl med förmän och underhafvande); den
tredje passar barndomeny, landtmän, hvardagliga saker (co-
miska?) undviker allt affecteradt, utpint, sökt, konstladt;
anstår Comiken och Idyllen,; t. ex. Virgilii Georgica, Theo-
erit, Tereutins och Plautus. Äfven ichögre genrer före-
kommer det, när de högre personerna sysselsätth sig med
lägre göromål. Dessa tre förekomma i alla skaldeslag,
dock med öfvervigt af någondera, det sublima i Hjelte-
dikt och Tragedi och Dithyramb och Hymn, lagom i alla,
det låga i Comedi, Idyll o. s. v. > Gemensamt för alla
skaldeslag är det tydliga. behagliga, kraftfulla, käcka,
hvassa, sediga, fulla, blomstrande, häftiga, ljufva o.s.v,;
eget för det Stora och det Höga, det allvarsannwa och hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
