- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
40

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnvägsminnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vandel i Småland i och med järnvägsbyggandet. Vår
vackra skog försvann på några år och ungskogen blev
pitprops som väl nu vid det här laget är ruttnad i
Englands kolgruvor och ersatt av något annat för
många år sedan. Engelsmännen hade med sig en del
ingenjörer och teknici. När jag nu tänker efter var en
stor del av dessa utskum från industriområden i det
rökiga och omoraliska, fast till det yttre korrekta
England. De ställde till det för oss smålänningar! Jag
minns med rysning tre pojkar Baff, av verklig
londonunderklass, som skulle ha förstört hela banlinjens
längd moraliskt om icke några bondpojkar från
Ingatorp och Mariannelund hade klått upp dem så
grundligt, att de funno förenligt med sina intressen att resa
tillbaka till Old England. Jag såg på det slagsmålet
och jag skall aldrig glömma det. De engelska
pojkarna boxades, men inför den småländska
»framåtandan» (heter det inte så nu?) kommo de till korta.
Jag var då sju år ung eller gammal, vilket läsaren vill
Och jag är särskilt stolt över att en släkting till mig,
en ung, glad och rättsinnig bondpojke tog hand om
slagsmålet, då de andra med nedärvda
stenåldersinstinkter ville störta sig över inkräktarna. Han redde
upp det hela och bar hem de tre han bestraffat.

Det var på den tiden jag lärde mig att icke vara
rädd. Jag förstod inte faran och detta oförstånd har
följt mig ända till denna dag. Men jag var ju så ung.
Och ingen hade väl tänkt på att anfalla en sjuåring.
Känslan av orädsla är emellertid fortfarande
resultatet. Vi pojkar gingo där mellan de stridande, om det
nu var rallare och bönder eller engelsmän och rallare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lfsf/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free