Läsebok för svenska folket / 227 (1945) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstnärsfolk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— I bjur la på mat, pöjka!

Jag vågade inte annat än bjuda. Vi befunno oss i
en skogstrakt, fjärran från människoboningar och han
var en storväxt karl, skäggig och vild att skåda. Men
hans ögon skall jag aldrig glömma. De glödde som
stjärnor, som goda och vackra stjärnor. När han ätit
upp all vår mat, satte han fiolen under hakan och
började spela igen. Min rädsla försvann och min fantasi
började kläda honom i romantik. Jag tyckte att hans
spel var underbart. Han blev en sagofigur, en
vandrande riddare på dekadans.

Nå — slutligen måste vi gå och han följde med
ömsom spelande och ömsom berättande. Och vad han
kunde berätta! Underliga historier från ett liv av
vandring mellan Skåne och Lappland, äventyr, praktfulla
lögner om en ungdom som tillbragts i ett slott. Hans
far hade varit omätligt rik, men spelat bort allt på en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>