Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjernhjelmska skolan hade haft att kämpa med stora
formella svårigheter. Månget prosodiskt fel, mången
omening eller vanställning af tanken stå som minnen derom
synnerligen i de mindre begåfvade skaldernas verk.
”Rimmet låg i ständig strid med förnuftet och språklagarna.”
Ar 1732 uppträdde en tjugofemårig yngling med en
tidskrift efter engelskt mönster och förvånade hela Sverge
genom sitt behagliga, lättflytande språk, sin träffande
qvick-het, sina sunda och kloka lefnadsåsigter, framställda i en
skämtsam form. Tidskriften var den bekante ”Argus” och
författaren, som länge var okänd och först 1736 afkastade
anonymitetens slöja, samt dermed intog främsta platsen
bland Sverges vittra, var Olof v. Dalin. Hans
lefnads-omständigheter äro för väl kända, för att vi här skulle
behöfva för dem redogöra; likaså är obehöfligt att här
ingå på ett vidlyftigt försvar mot det oförtjenta tadel, för
hvilket han under en sednare tid varit ett mål. Atterbom
har lyckligt vederlagt dessa oblida omdömen och anvisat
skalden hans rätta plats.
Dalin anses vanligen hafva varit den, som infört den .
franska smaken i vår vitterhet och derigenom gifvit denna
en skef rigtning. Men denna smak beherrskade då hela
Euippa och gjorde sig gällande icke allenast i sådana
länder, der den inhemska vitterheten ännu blott skjutit
svaga skott, utan äfven der, hvarest eu fullt utbildad
vitterhet stod i fagraste blomning. England och Spanien,
Shakspeares och Calderons hemland, böjde sig för
densamma; var det då underligt, om Sverige, der ingen förut
utpreglad nationell smakrigtning erbjöd någon
motståndskraft, icke kunde undandraga sig dess inflytande? Och
var väl dess välde endast en modsak? Var det ensamt
den imponerande glansen från Ludvig XIV:s hof, som
tvang hela Europa att underkasta sig de smaklagar, som
derifrån dikterades? Liksom Nilen årligen öfversvämmade
den floddal, som bildar det gamla Egypten, och afsatte de
ämnen, som gjorde landet så fruktbärande, så har tid efter
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
