Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rakter, som skiljer det från skaldens öfriga verk. Det är
sant, att uti Epistlarna påträffas stycken, som lika väl
kunnat hafva sin plats bland de lyriska Sångerna;
liksom äfven några bland Sångerna (n:o 26, 28, 46, 55)
rätteligen tyckas höra till Epistlarna, ibland hvilka jemväl
flera af de efter skaldens död under titeln ”Fredmans
Testamente” samlade sånger kunnat upptagas. Men detta
hindrar icke, att Epistlarna — för att begagna Heibergs ord
— kunna ”betraktas som ett sammanhängande helt, som
ett epos af den mest lyriska karakter” *).
Epistlarna framställa väl icke på episkt vis en
händelse, som har bestämd början och bestämdt slut och hvari
alla momenter uti en nödvändig ordning följa på
hvarandra; men de olika dikterna höra dock så nära
tillsammans, att om än hvar och en bildar ett helt för sig, får
dock detta hela sin fulla förklaring först genom att
sammanställas med de öfriga. De bilda ett helt i den
mening, att de så väl fullständigt och åt alla sidor utveckla
den till grund för dem alla liggande verldsåskådning, som
ock att de uti dem uppträdande hufvudpersonerna
framställas i så vexlande situationer, att deras karakterer kunna
i alla sina skiftningar uppfattas. Uti Epistlarna har det
sällsporda lyckats Bellman, att skapa en rik
stämnings-verld, i hvars magiska skymning ändock fullt åskådliga,
skarpt tecknade, objektiva gestalter röra sig. Det är denna
förening af episkt och lyriskt, som man kallat det
dramatiska hos Bellman, och på grund af hvilken Heiberg
benämner hans epistlar ”vaudeviller utom theatern.” Men
att denna var den enda dramatiska form, af hvilken
Bellman var mäktig, derpå äro hans dramatiska försök de
bästa bevisen.
Någon sträng plan för epistlarnes inbördes ordning
kan väl icke spåras, också är en planmessig ordning
ingalunda af nöden i ett helt af denna beskaffenhet. Om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
