Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana som dessa bruka icke att hålla någon måtta, om
de gifva efter för sina lustar; de hängifva sig odeladt åt
njutningen, dyrkande med passion Bacchus eller Fröja
eller helst begge på samma gång.
Det är bland krogkunder och källarnymfer Bellman
valt sina hjeltar och hjeltinnor. Man träffar här
afsig-komna urmakare och tapetmålare, korporaler vid gardet,
klädmäklare och kommissionärer, musikanter, krögare,
död-gräfvare, folk, som lefva af vittnesmål, men sällan äro
åsyna vittnen; högsta rangen innehar en sjötullsbesökare,
och den högre intelligensen representeras af en försupen
poet. Damerna äro utan undantag krögarmadammer och
skänkjungfrur. De föra samtliga ett lustigt lif; de dansa,
de sjunga, de älska, de dricka, dessemellan träta de och
slåss, och så går dag efter dag. Det är dessa figurer och’
deras ur sträng moralisk synpunkt lastbara lif, som
Bellman skildrar i Epistlarna; men som lastbara framställas
de ingalunda, tvertom, de synas vara i sin goda rätt. Om
den vanliga moralen bekymra de sig icke, de hafva sin
moral för sig. Ruset, kärlekens fröjder, det sorglösa
va-gabondlifvet sättas helt naivt som lifvets enda ändamål.
Liksom de hafva en egen moral, hafva de äfven en egen
kult och en egen mytologi. Äfven i denna punkt röjer
sig det humoristiska upphäfvandet af all ordning;
guda-namnen hämtas nemligen både från den nordiska och från
den grekiska mytologien, ja ibland begagnas på samma
gud namn från båda håll lånade, så att t. ex. i samma
dikt, till och med i samma vers kallas kärleksgudinnan
både Venus och Fröja (ep. 25 v. 1). Men hvarifrån
namnen än må vara hämtade, äro dock figurerna, som bära
dessa namn, fullt originella. Bacchus är icke den sköne,
vekformade, men välbildade, grekiske ynglingen med den
smäktande blicken, det är en medelålders, pussig, rödnäst,
Silenuslik figur, icke den glödande sydländska drufvans,
utan det svenska bränvinets gud. Venus-Fröja är
hvarken grekens eller nordbons kärleksgudinna, hon är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
