Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehuru han visserligen icke är någon djupare natur, har
han dock en stor fond af kraftig naturhumor, hvarpå vi
sett exemplen i ep:a 38 och 45, och att han således står
högre än någon af de andra redan skildrade.
I ”Bacclii Orden” förekommer Mollberg såsom
anförare för vakten; men han är icke der fullt densamme som
i epistlarna. Han talar der endast tyska; och af åtskilligt
tyckes det, som hade Bellman i denne Mollberg smält
samman epistlarnas Mollberg och Jergen. Som vi sett, hafva
de beröringspunkter.
En motsats till Mollberg bildar Movitz, ehuru i sitt
slag lika god svensk som den förre. Framställer
Mollberg den stolta, den aristokratiska sidan af
nationallynnet, så är Movitz en representant af den djupa, den
innerliga känsla, som likaledes är en svensk nationell. Vår
så mycket omtalade artighet har kanske sin grund lika
mycket i denna känslighet som i vår ridderlighet. Vi,
nordens fransoser, hafva mera sentiment än södrens, utan att
dock denna känsla är hvad tysken kallar ”gemiithlichkeit;”
ty denna är gemenligen förenad med ett viss pjunk å ena
sidan och med en burdushet å andra, hvilka båda äro för
oss lika stötande. Vår känsla är njugg på ord; vi äro för
förnäma och för slutna inom oss för att i tid och otid
bära den till torgs. Vanan att tillbakatränga den gör
derföre, att den ofta har svårt att bryta sig fram genom det
hårda skalet; men lyckas detta, då känner den stundom
ingen måtta, men slår dock lättare öfver i ytterligheter
då det gäller glädje, än då det gäller sorg. Den gör att
vi taga oss de obetydligaste motgångar ganska nära, men
ock att vi med resignation bära ödets hårdaste slag. Denna
djupa känslighet, dold under en skroflig yta, är källan till
många fel och många dygder. Det svenska lättsinnet har
i den sin rot; det är nemligen icke tanklöst ystert, icke
uttrycket af ett oblandadt glädtigt naturell; utan det hvilar
på ett tung- eller djup-sinne, är detta sednares tvära
öf-verspringande i sin motsats. Movitz är en sådan tung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
