Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tigt stryk i går. Allt, hur föga vackert det än är, adlas
af hans komiska uppfattning. Men också måste allt
ryckas in med uti denna stämning, han tål icke att se lugna
åskådare, och i sin yra glädje skräder han icke de ord,
hvarmed han eggar dem att störta sig in uti den
glädje-hvirfvel, som brusar omkring honom.
”Edra markattor! stå intet der i fönstret, hut! och kika:
Bjud opp och nig!
Blås edra satar! Nu blåser en: blås alla tillika:
Blås som i krig.
Hej, lustigt! svinga dig,
Anna Stina och Fredrika!”
Fader Berg, som i dag icke tjenstgör som musikant, utan
som vaktkarl, står surmulen vid dörren och stöter med
korsgeväret till honnör för de kommande. Fredman
förbarmar sig öfver den arme, som är ryckt ut ur sin
vanliga verkningskrets och bjuder att räcka honom bränvin;
men så ömklig figur gör han i vaktkarlsuniformen och så
litet är han på sin plats, att Fredman icke kan underlåta
att tillropa honom ett ironiskt: ”kors hvad du är söter!"
och påminna honom om hans dyra pligters fyllande
(”glasögona på näsan! Gevär!”). Nya gäster anlända, lustigt
svingar dansen om, balen är nu på allvar börjad. Väl går
det litet ojemnt med musiken, och ” valdthornen de träta."
Men hvad gör det? Svänger sig icke Mamsell Spaas lika
gladeligt om i sin prålande utstyrsel? Blixtrar ej det röda
vinet i gröna glas? Och hänryckt utbrister Fredman:
”Bröder lät oss allt förgäta!” — Ännu ytterligare skulle dock
glädjeanledningarna ökas. Ulla, den dägliga nunnan,
kom-,mer. Nu felas ingenting; korsgevären i kors för dörren,
porten kan stängas, tunnan kan öppnas, måttet är rågadt.
Dock nej!
”Det bästa återstår.”
Så utgör hela epistlen en lefvande utläggning af
textorden i första versen; äfven en sådan oragifning, äfven
sådana scener och figurer, som de skildrade, kunna lära
oss, att verlden är glad och skön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
