Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot denna Herrliga naturscen med dess lugna
fridfullhet bildar staffaget en bjert kontrast. De från
klyftorna uppstigande rökpelarne påminna om de många
kro-garna, så många, att derstädes i ”minsta vinkel, osar finkel,"
oeb från hvarje landstigningsbro höres sorlet af fulla
kunder. Så tränger den menskliga lidelsen störande in uti
naturens frid: ja, sjelfva det sällskap, som nu så
hänryc-kes af naturens skönhet, färdas ju till ett af dessa ”Bacchi
kök," de höra sjelfva till fridstörarna och likväl njuta de
af friden. Sådana motsatser erbjuder verlden öfver allt,
sådana uppsöker gerna humoristen, och af dem bildar han
taflor, sådana som denna, uti hvilka det bizarrt-löjliga är
förunderligt inmängdt i det ljuft idylliska.
, Man har emellertid redan fått sigte på Klubben;
Mollberg uppmanas att styra åt bryggan till venster, och
Fredman ser redan värden på stället, Fader Hök, öppna
fönstret och spana efter de väntade. Den tredje versen,
uti hvilken Frednian för Ulla utpekar hvarest krogen
ligger, fastän hon först efter upprepade anvisningar kan få
reda på denna, är i hög grad målande. Vi glömma att
det är en beskrifning, vi läsa; vi ryckas in med uti
situationen och tycka oss se allt det som Fredman påpekar;
på samma gå<ng blir derigenom åskådliggjordt, huru rik
och skiftande taflan är, ty det är den vexlande
mångfalden, som gör att Ulla har svårt att genast veta, hvilket
föremål den talande menar.
Sedan i denna vers den beskrifvande tonen upplösts
uti förklarande anvisningar, upphör den helt och hållet i
den Ijerde, der Fredman på sitt sätt ger luft åt den
känsla, som nästan omedvetet för honom sjelf genomströmmat
hans hela skildring. I en stämning, h vars glädje får en
skiftning af det intryck, han af naturen erfarit, utropar han:
”Ljufva vindar! biåsen opp!
Hissa vimplen högt i topp:
Lät nu seglen fladdra, fläkta!
•Vi ä’ äkta
I vår tropp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
