Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRYCK .V K ROM.
29
ger. och hur, som på jordytan, tränger än den ena,
än den andra bildningen ställvis fram i dagen, llom
är icke ensamt det antika Rom, icke ensamt
medeltidens Rom, icke ensamt renaissancens Rom, ännu
mindre ensamt nutidens Rom: det är allt detta på
en och samma gång. Först då man rätt besinnar
denna så enkla sanning, begriper man hvad Rom är,
börjar man ana orsaken till den så fullkomligt
egendomliga, nästan magiska verkan det på sinnet
utöfvar.
Man kan dock, för lättare öfverskådlighet, ställa
antiken på ena sidan och de öfriga tidehvarfvet som
dennas motsats, på den andra, och säga, att Roms
egendomlighet, åtminstone till någon del, består i det
märkliga sätt, hvarpå hon förmedlat dessa begge motsatser,
låtit det katolska Rom sans fagon flytta in uti det
hedniska och utan vidare tvekan kristnat antiken.
Så är Pantheon en Maria-kyrka, så har Michel
Angelo midt i Diocletiani termer byggt kyrkan S. Maria
degli Angeli; af Faustina-templets cell har man gjort
kyrkan S:t Lorenzo in Miranda, och utanför den
moderna tempelfasaden stå ännu 10 präktiga kolonner,
hvilkas baser ligga djupt under kyrkans portal, så att
en öfver det gapande svalget slagen brygga förer från
gatan in till kyrkan; S:t Petrus har klättrat upp på
Trajan-kolonnen, liksom S:t Paulus på Marci Aurelii
kolonn, och i Colosseum, som, fastän det under
århundraden tjenat som stenbrott, ännu i dag trotsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
