Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN RESANDE.
195
Inkommen hälsade han riddaren med sitt vanliga
tilltal till alla italienska galleridirektörer: Pcrmesso!
Patnesso!" Rosa mottog honom mycket artigt och
förklarade honom på franska sina skäl, hvarföre han icke
kunde medgifva den begärda tillåtelsen. Men då Uosa
slutat, och hans tal, som för Jensen var alldeles
obegripligt. icke åtföljdes af tillståndsbrefvets öfverlemnande,
ansåg Jensen, att Kosa icke förstått honom, hvarföre
han upprepade sitt: "Pcrmesso! Permesso!" Rosa
utvecklade ännu engång skälen till sin vägran, och
Jensen, som icke kunde förmoda, att en så artig man
kunde afslå hans begäran, trodde sig nu förstå hans
mening så. att ingen skriftlig permesso behöfdes. Han
tackade derföre, bugade sig och gick att genast börja
sitt arbete. Efter en stund kom en kustod och frågade,
med hvad rätt ban tecknade. "Permesso! Permesso!"
svarade Jensen och såg så trygg ut, att han
imponerade på kustoden. Likväl ansåg sig denne böra fråga
cavalieren, om verkligen den främmande målaren hade
det tillstånd, han föregaf. Rosa, harmsen öfver att
målaren så oförsynt trotsade hans uttryckliga förbud,
befallte kustoderna att visa ut honom; ocli inom kort
hade Jensen en kustod vid hvardera armen, hvilka
helt vänligt förde honom ut, under det att han
förgäfves stretade emot, och ömsom ropade "Permesso !",
ömsom talade tyska.
Naturligtvis kunde Jensen icke undgå att få
äfven kontant betala sin bristande språkkunskap. Jag
13"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>