- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 1 /
16

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Atterbom har benämnt sin dikt ett Sagospel,
emedan "den icke är något egentligt drama; den skulle då
äfven vara beräknad på möjligheten af teatralisk
framställning. Den är blott en dramatisk dialogiserad
berättelse." Likaså benämnas dess underafdelningar
Af-rentyr, "emedan det, som bestämmer utvecklingen af
deras innehåll, yttrar sig mera i händelser än i
handlingar” 1). Skalden har sålunda sjelf oförtäckt sagt,
att hans dikt är ett epos i ett slags dramatisk form.
Också förekommer uti den icke någon egentlig
dramatisk konflikt. Astolf har vida mer af den episke än af
den dramatiske hjeltens egenskaper; utvecklingen sker
genom en serie af lyriska stämningar, af hvilka hjelten
låter sig föras, utan att handla i dramatisk mening;
hans öde gör icke ett tragiskt, utan ett vemodigt
intryck. Men till denna hopblandning af episkt och
dramatiskt kommer liksom i de Tieckska dikterna ett
starkt lyriskt element. Samtalet öfvergår ofta i sång,
och en mångfald af versslag äro använda, ända från
folkvisans enkla former ända till den sydländska
poesiens mest sammansatta och invecklade. Yäl händer
det någon gång Atterbom,- liksom tyskarne, att den
konstmässiga formen afkyler känslan och leder läsarens
uppmärksamhet från innehållet öfver på de besegrade
svårigheterna i versbildningen. Men liksom de tyska
romantikerna i allmänhet voro lyckligast uti de lyriska

den tekniska sidan egentligen är att betrakta som en ännu icke
fulländad eller rent utvecklad dramatisk diktform. — Och en
återgång från en fulländad till en ofulländad form kan väl icke
betraktas som ernåendet af ett högre, ett steg framåt?

*) Atterbom: Lycksalighetens Ö. Företalet till forsta uppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgsmarre/1/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free