Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nyromantiska dikten att slå öfver i lärodikt, och
detta visar sig tydligast i en af skolans mest berömda
alster, Novalis* "Heinrich v. Ofterdingen," som icke
är annat än en storartad didaktisk allegori. Atterbom
säger också sjelf om sin dikt: "derest den behandling,
livari sagan blifvit af mig vidare utbildad, skönjes vara
på samma gång en romantisk dikt och en lärodikt:
så är detta ett fel eller en förtjenst som
sjelf-nödvändigt följt af hennes ursprungliga väsende." Det
är icke tvifvel om, huruvida han sjelf deri såg ett fel
eller en förtjenst. Äfven denna lära kan härledas ur
nyromantikens hufvudgrundsats: fantasiens supremati.
”Den äkte skalden," säger Novalis, "är allvetande:
han är en verklig verld i smått. Filosofien är
poesiens teori; hon visar oss hvad poesien är, att hon är
ett och allt. Skilnaden emellan filosof och skald är
endast skenbar och till men för båda, den är ett tecken
till sjukdom och sjuklig konstitution” 1). Ofta
återkommer Novalis till läran om enheten af poesi och
filosofi. Atterbom har naturligtvis tillegnat sig denna
äkta nyromantiska tanke. Poesiens högsta utveckling
finner han i en "både all filosofisk och all poetisk
verldsbetraktelse sammanfattande lärodiktning; dithän
har inom poesien alltid den didaktik syftat, som
onekligen varit af poetisk art," och som förebådare af detta
mål nämner han de äldsta grekiska naturfilosoferna,
samt som "närmare siare" Dante och Novalis 2). Hvad
särskildt angår lärodikten, så har Atterbom äfven om
den uttalat sin, med det ofvanstående samstämmande,
’) Novalis: Schriften. II. s. 164, 165.
J) Atterbom: Ästhetiska Alhandlingar, s. 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
