- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 1 /
98

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men hon träder också på Helges bekostnad allt för
mycket fram i sagan. Äfven der man icke ser henne,
anar man hennes inflytande. Helge tager icke ett steg,
utan att man spårar hennes ledande finger; vid hvarje
hans beslut är det hon, som satt det hemliga
drifhju-let i hans inre i rörelse. Oehlenschläger är för stor
skald, för att icke Trisa huru Helges karakter
sammanhänger med hans öde, för att icke ur hjeltens egna
passioner spinna trådarne till det nät, som omsnärjer
honom. De frestelser, i hvilka Tangkimr inleder honom,
står det i hans fria skön att öfvervinna. Men å andra
sidan kan det icke nekas, att Helges sjelfständighet
inskränkes af den mystiska naturmakt, som håller
honom fången. Han bestämmer väl skenbart sjelf sina
handlingar, men samtidigt är det hafsfrun, som med
eller mot hans vilja förer honom hvart hon vill; han
går som i ett töcken, utan att kunna något se, lydande
tonerna af en oemotståndlig sirensång. Näppeligen
kan man derföre med Hauch l) säga, att dikten
framställer "en kraftig andes kamp mot ett fientligt, på
hans undergång lurande öde." Man ser ingen kamp:
Helge gör icke motstånd. Det är detta slags romantik
vi kalla tysk.

För den nordiske hjelten är just en skarpt
utpräglad sjelfständighetskänsla karakteristisk; han sätter
gerna, för att tala med Tegnér, "svärdet på Nornans
bröst." Men enligt den tysk-romantiska verldsåsigten
står menniskan i ett mystiskt beroende af sin
naturbestämning. Naturens makt står högre än den sedliga
verldens, och utan motstånd tillintetgöres den mensk-

’) s. o. s. 412.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgsmarre/1/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free