Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skärskådande af denna dikt är för litteraturhistorikern
detsamma som en undersökning af Tegnérs förhållande
till de på hans tid mot hvarandra stående skolorna i
vår vitterhet; och de bästa hjelpkällor för denna
undersökning har skalden sjelf lemnat i dikten ”Elof
Tegnér” (1815) och i ”Talet vid jubelfesten 1817.”
Malmström anser, att då den romantiska skolan
hos oss saknade den utgångspunkt, som den tyska
hade i Göthes och Schillers klassiska idealitet, kan
skolan hos oss sägas vara förutsättningslös, vara ett i
vår bildnings gäng inskjutet främmande element, som
hade till följd, att ”vi fingo emottaga de yttersta,
falska och ensidiga konseqvenserna af den nya ästetiska
bildningen i Tyskland, utan att hafva fått tillegna oss
dess principer och tillgodonjuta de goda frukterna af
dessas första tillämpning” 1).
För denna frågas bedömande äro dock ett par
omständigheter att anmärka. Den franska smaken inom
vitterheten får nämligen icke förblandas med
upplysningsfilosofiens läror; den förras allenaherrskande blef
i Tyskland brutet af Lessing, de senare omfattades af
honom i icke ringa mån. Ur Rousseaus skola utgingo
”die Stiirmer und Dränger,” och den franska filosofen
hade lärjungar i både Göthe och Schiller. Visserligen
uppställde sedermera dessa båda det klassiska idealet
i motsats till både den torra förständsriktningen och
den platta naturalistiska riktningen, men de nedläto
sig icke som romantikerna till något direkt angrepp
på någondera. Romantikerna intogo ursprungligen
1) Malmström. Grunddragen af Svenska Vitterbetens häfder.
IV. 294-300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
