Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frithiof tager arf efter sin fader kallar Tegnér i
ett bref skämtande: "bouppteckningen efter sal.
Thor-sten Vikingssons sterbhus, hvari äfven arfskiftet är
intaget”. ’ Sagan förtäljer blott, att Frithiof fick i arf efter
sin fader skeppet Ellida samt en kostbar guldring,
och "fans ingen dyrbarare i Norden” 1). I dessa få
ord såg Tegnér fröet till en episk lifsbild i Homeri
stil. Homeriskt är versmåttet, Homeriska äro
teckningarna af de falt och hjordar, som tillfallit Frithiof, af
dryckessalen och framför allt af de tre klenoderna,
svärdet Angurvadel, armringen och skeppet Ellida. De
senare äro nemligen icke endast åskådligt beskrifna,
de hafva äfven hvar sin historia, hvarigenom de på
äkta episkt sätt erhålla sjelfständigt lif och intresse.
Denna sång vann icke nåd inför Heibergs ögon; redan
anmärkte Leopold, att det snarare borde heta:
Men litet nog vet mången, som mycket vet.
Tegnér svarade, att han tagit versen nästan ordagrant ur
Ha-vamal. ”Det är ett satiriskt drag, som undfallit den gamle,
allvarsamme Oden. Att veta litet nog och att veta intet äro
här ej motsatta, utan endast att veta intet och att ha for
mycket vett, som omtalas i föregående vers. Sålunda har jag
åtminstone förklarat mig det gamla kärnspråket, hvilket i mina
ögon väl innebär en liten malice, men ingen otydlighet”. Eft.
Skr. I: 251—252,
*) Om skeppet Ellida heter det på annat ställe, att ”det
roddes af femton man å hvart bord; det hade böjda stammar och
var starkt som ett hafsskepp, bordet derå var beslaget med jern.
Frithiof var så stark, att han rodde med två åror i
framstam-men på Ellida; hvar åra var tretton alnar lång och fördes af
två man i de andra rummen”. Man jemföre dermed Tegnérs
beskritning. Citaterna ur sagan äro här och på andra ställen
hem-tade ur F. G. Nyströms ”Fridthjofs saga, från isländskan
öfver-satt och belyst”. Upsala 1867.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
