- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 2 /
85

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Öfver hufvud hafva, med ofvanst&ende undantag,
omdömena om denna sång utfallit gynsamma, och i
all-‘ mänhet blidare än om den nästföregående. Också kan
ingen annat än erkänna skönheten af sådana diktens
delar som Ingeborgs inledande monolog, Frithiofs
berättelse om tilldragelserna på tinget, utbrottet af den
ur hjertats innersta djup framvällande hängifha kärlek,
som glöder i de ord, med hvilka Ingeborg besvärjer
Frithiofs uppbrusande harm, för att icke nämna det
bevingade samtal, som i korta repliker, efter Grekiska
tragediens mönster, angifver Frithiofs fåfänga försök
att öfvervinna Ingeborgs betänkligheter mot den flykt,
han föreslår henne, ett samtal, i hvilket allena Heiberg
funnit blott ”trivialiteter” 1). För öfrigt är denna för
kompositionen så vigtiga dikt till nästan alla delar
skaldens egen uppfinning.

Följer så den underbart sköna Ingeborgs klagan,
i hyilken kärlek och saknad sammansmälta med dystra
aningar till ett elegiskt helt af gripande verkan. Denna
sång med sin melodiska rytm och sin enkla skönhet
har afväpnat till och med de skarpaste tadlame; alla
instämma i beundran och lof.

Frithiof på hafvet är en af de sånger, i hvilka
skalden trognast följt sagan, och det helt naturligt. Att
sagans Frithiof, midt under stormens raseri och med
döden för ögonen, sjunger om sin kärlek och de sälla
stunderna i Baldershage är ett drag på samma gång

*) Heiberg, anf. st. s. 37, finner, att den femfotade orimmade
jamben passar ”kun maadeligt” till det öfriga och att det blir
ännu värre genom den dialogiska formen, som denna dikt längre
fram antager, och dennas affekterade efterhärmning af de
Grekiska tragediernas korta sentensspråk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgsmarre/2/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free