Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värd prest, som tillbragt sitt hela lif i forskningar och
betraktelser; och den framställes endast för Frithiof,
emedan presten vill hos honom inskärpa, hurusom i
lifvet allt hänger på försoning.
Häntydningen på kristendomen är sålunda, så vidt
vi förstå, tillräckligt historiskt och till en vfss grad
äfven poetiskt motiverad, om vi än villigt må
med-gifva, att på några ställen uttrycket kunnat hafva en
mindre modern pregel. Men en annan fråga är; var
denna häntydning nödvändig? Tegnér ansåg den så,
emedan han föresatt sig att i detta sammanhang klart
framställa Baldersmytens betydelse, och emedan han
såg denna betydelse just ligga i en, om än dunkel,
antydan om kristendomen. Öfver hufvud tänkte sig
Tegnér kristendomens förhållande till äldre
religionsformer såsom ett genetiskt. ”Kunde det finnas,”
yttrar han som biskop till sina embetsbröder, ”en
kristendom, om icke en hedendom föregått? Verldshistorien
är dock genetisk, hon känner intet språng, endast en
fortgående kedja, en oafbruten utveckling. — — Vore
det annorlunda, hade kristna korset icke sitt fotfäste
i en föregående bildning, hednisk så väl som judisk,
sannerligen det stode icke nu och öfverskyggde hela’
den bildade verlden, det bure ej på sin panna
solvisaren, som afskuggar det eviga ljuset.” l) För Tegnér
var tydligen Baldersmyten Åsalärans lifsprincip. Om
nu än denna myt ursprungligen tillhör en annan i
Äsaläran upptagen religion,2) så spelar den dock
otvifvel-aktigt der inom en vigtig roll, och i den form, i hvil-
1) Sami. Skr. VI: 210.
2) Se Gei jer, II. I: 278.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
