Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin älsklingsskald, honom, som af poesien så strängt
fordrade klarhet och nu uppträdde med en sjelfgjord
mystisk lära, hvilken denna allmänhet endast
styckevis kunde fatta. Den sista Frithiofssången har derföre
aldrig blifvit populär, och sällan hör man någon rad
ur den anföras. Hufvudbristen är dock icke, att
forn-sagan blifvit för mycket kristnad; snarare kan man
klandra, att skalden i Baldersprestens mun inlagt sin
egen, af tidens filosofemer bildade, rent subjektiva
mening, att denna mening sjelf icke i sig var klar, och
att sålunda, såsom Leopold anmärkte, det hela lider
af ”mörker.”
VII.
Denna öfverblick af Frithiofssagans samtliga
sånger torde hafva tillräckligt visat, att skalden icke,
såsom Hammarsköld påstått, ”på ett par drag när,
troget och nästan i hvarje minsta omständighet följt den
Isländska urskriften”. Också yttrar Tegnér sjelf: ”Den
flygtigaste jemförelse borde ha lärt, icke blott att hela
upplösningen är annorlunda i sagan och poemet, utan
äfven att flera afdelningar, t. ex. II, III, Y, XV, XXI,
XXIII, XXIY, ha antingen ingen eller åtminstone en
ganska aflägsen grund i sagan. Icke här, men väl i
andra Isländska sagor, skulle anledningen till den valda
behandlingen kunna sammansökas”. Det heter vidare:
”Yäl bibehöll jag stommen och grundritningen af sagan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
