Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
ligt att tillvägabringa någon öfverensstämmelse i ton
och anda mellan alla dessa särskilda bitar. Denna
brist röjer sig också i Oehlenschlägers Helge och ännu
mer i hans Nordens Gvder; men i synnerhet är den
märkbar i Fouqués Eagnar Lodbroh. Jag hoppas icke
att lyckas bättre i detta afseende”. *)
Men omkring aderton år derefter försvarar han
denna diktforms lämplighet på den grund, att den
medför fördelen att kunna rätta versslaget efter det
vexlande innehållet, ”Jag vet,” tillägger han, ”att
många anse detta stridande mot den episka enheten,
som dock så lätt öfvergår till enformighet; men jag
anser denna enhet mer än tillräckligt ersatt genom
det friare utrymme och omvexling, som härigenom
blifva möjliga”2). Denna bristfälliga. ”episka enhet”
är dock icke egnad att ingifva mycket bekymmer; ty
af ett episkt-lyriskt poem kräfves icke en episk, utan
hvad vi skulle vilja kalla en episk-lyrisk enhet. Så
finna vi i Frithiofhuru de olika stämningarna
sammansmälta i en enda grundstämning, de mångfaldiga
tonerna bilda en enda rik melodi. Detta är den
specifikt lyriska enheten; denna har åter i den episka
teckningen af fädrens lif och seder sin klingande
reson-nansbotten, och sålunda bidrager äfven det episka till
att bestämma dikt-enhetens karakter. Brändes
anmärker ock, att, trots de från flera håll starkt framhållna
kompositionsfelen i Frithiof3), utgör den dock ett långt
*) Sami. Skr. VI: 257.
2) Sami. Skr. VI: 233.
3) Anmärkningarna mot kompositionen gå hufvudsakligen
nt på den förut omnämnda oförenligheten af det moderna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
