Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
önskningar till mötes.” Tydligen har hon här
Atterbom i tankarne; men roligt är, att hon ansåg sig göra
Hammarsköld en sann väntjenst genom att följa hans
anvisningar till poemets förbättrande. — Att få
författarearvodet höjdt, gick dock icke så lätt som hon förmodat.
Hammarsköld inberättade, att förläggaren var
omed-görlig. Hon svarade, att förläggaren borde besinna,
det ”poemer äro något helt annat, än
klädståndsper-sedlar eller lumpor, hvilka han har rätt att skaffa sig
för bästa pris, som möjligt,” och hon bad
Hammarsköld erbjuda ”Vublina” åt mag. Wiborg för 50 rdr
bko och 10 friexemplar. Men Wiborg kunde icke
inlåta sig på detta företag. Då lemnades dikten åt
Holmberg för 50 rdr rgs. Hon hade tänkt, skref hon, att
af arvodet ge sin Wilhelm en målad bild af sig, då
hon icke kunde ge honom en lifslefvande — ”men nu
fick det gå.” *)
”Vublina” utkom 1823. Ämnet öfversteg förfrans
krafter; det dramatiska i denna dikt är svagt, det
bästa utgöres af några lyriska partier. Detta omdöme
är ungefär detsamma, till hvilket äfven Lit. Tidningen
kommer; men det är der framstäldt med mycken
artighet; pillret är öfversockradt. Lindeberg deremot
använde icke socker. Han utropade i
Stockholms-Posten med anledning af Vublina: ”Ibland lifvets
obehag, och bland de svåraste af alla en journalists
åligganden, anse vi verkligen skyldigheten att genomläsa
*) I ett bref af d. 29 Sept. 1823 berättar hon för Hammarsköld,
att Sandberg skulle till nästa sommar måla hennes porträtt;
hon hade nu blifvit litet magrare, ”och du tycker ju, att det klär
en poetissa bättre.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
