Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saga, hade han öfvertagit biskopskräklan i Wexiö, och
hade den 10 Maj 1826 lemnat universitetsstaden. Vi
veta, att han länge och ifrigt sträfvat att komma bort
från Lund; i hans bref hafva vi läst, att han kallt och
och likgiltigt, såsom det synes, skämtat öfver
afskeds-kalasen och vännerna l), men när afresans dag kom,
skref han till Brinkman i en kort biljett: "Afskedet
kostar mera på mig, än du vet eller bör veta"; och
samma dag ristade han i en väninnas minnesbok dessa
rader:
”Som en brusten luta är min själ,
Kan ej klinga som i forna tider,
Kan blott sucka ett farväl, farväl!”*)
Efter tre år återsåg han staden, der, såsom han nu
sjunger:
”Jag förlefvat min gladaste tid, der löfviga kronor
Känna igen mig ännu och helsa bekant, och en hågkomst
Står i hvart fönster och nickar mig till med förklarade ögon.”
Han kom för att se lagren fästad på sin äldste sons
panna, och emedan prokanslern var frånvarande, hade
han erhållit uppdrag att vid tillfället meddela venia
promovendi,
Vid denna tid hade den första ångbåten blifvit
satt i gång emellan Köpenhamn och Malmö. En dag
i Juni månad 1829 beslöt Adam OehlenscMäger, på
uppmaning af en bekant, att försöka det nya
kommunikationsmedlet. Färden stäldes till Malmö och Lund.
Han emottog derunder så otvetydiga bevis på aktning,
f) Tegnér. Efterlemnade Skrifter. Ny samling I. s. 304, 306.
2) I biskopinnan Faxes minnesbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
