- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 3 /
186

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lärdas bestämmelse återfått tron på odödligheten och
med den sin flydda sinnesro. Livijn svarade derpå:
"Ett lif efter detta! Nå, nu må jag skratta!"
Föröf-rigt hade Hammarsköld nu beslutat att resa till
Grreifs-wald, dels emedan der gåfves lättare tillfälle att få
kondition, dels emedan han ej kunde lefva i samma
land som den gifta Nora, "förstörerskän af mitt lugn".
Nora stod brud den 1 Januari, och en beskrifning på
bröllopet lemnade hennes bror Leonard, den sedan så
bekante fornforskaren och riksdagsmannen, i bref till
Hammarsköld af den J.4 Februari: "Lars! trösta dig
med den tanken att båda blifva lyckliga, kämpa mot
din passion som en man, och du skall finna belöningen
i känslan af en uppfyld pligt och i deras glädje att
se äfven dig lycklig". Men ännu in i Mars fortfor
Hammarsköld att jemra sig och utgjuta sin klagan i
vännens sköte. Han drömmer om Nora och vaknar
upp till den sorgliga verkligheten, att hon är hans
brors, hans fars, hans välgörares hustru. Han är en
"sorgens son", ett "eländets aflade barn;" men, så
qvä-der han till Livijn,

Som kringom Ekens stam sig slingrar det svigtande inurgrön,
Likaså stödes jag ock utaf din starkare dygd.

Livijn afrådde Hammarsköld på det bestämdaste att
resa till Greifswald. Noras bild skulle följa honom
dit, hon förtjenade icke hans vördnad, och genom att
ständigt sysselsätta sig med henne, skulle han
försumma sin pligt att vara nyttig för fäderneslandet.
För egen del var Livijn lika olycklig. "Jag tror mig
nu sjelf vara dårhusmessig, och om jag ej är det, dock
snart blifva det". Han säger sig blifva allt mer och
mer ledsen åt lifvet samt på fullt allvar öfverlägga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgsmarre/3/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free